måndag, mars 30, 2009

Tystnad, Tomhet.

För er som inte vet - min älskade pappa dog förra måndagen.

Nu är telefonen bara tyst.
Lägenheten tyst.
Hjärtat tyst.

Att mista någon är förjävligt.
Att leva vidare är en konst.

Hur kombinerar man det förjävliga med konst?

3 kommentarer:

Anna Nio sa...

Jag är så ledsen för din skull. :(

pangea sa...

vännen. jag tänker på dig.. <3

karro sa...

tack.