Ont.

Mitt hjärta brister lite mer.
Dåliga besked.
Återfall.
Feber.

Vet inte hur mycket av mitt hjärta som kommer att överleva. Känns som om att det borde ta slut snart. Känns som om att det skulle vara behövligt med lite bra nyheter. Men jag måste kämpa på, om inte annat för andras skull.

Hade tänkt gå på fest ikväll men tvingas vara hemma pga en grym influensa. Hoppas hoppas att influensan är över tills på måndag då jag tänkt jobba. Resten av veckan skall ägnas åt packande, ringande, fixande och trixande. Känns lite spännande men också jävligt jobbigt. Det känns framför allt jobbigt att lämna pappa. Ska hälsa på honom så fort jag blir frisk. Vill spendera så mycket tid jag kan med honom innan jag flyttar... Hans kropp håller på att ge upp. Jag hoppas innerligt att de kan göra något för att förhindra att den gör det.

Ledsen att alla mina inlägg är så sjukt deprimerande.
Jag är bara inte så munter för tillfället.