Ja alltså det där med att jag skulle blogga den där kvällen blev ju inte direkt av. Jag är en usel bloggare för tillfället. FÖRLÅT!
Ska dock inte tjata på om hur dålig jag är på att blogga när jag väl gör't, det känns ju ännu sämre. Tänkte istället berätta lite om mitt nya jobb och att bo i Uppsala. Anlände till Uppsala i fredags för att lämna saker. Möttes av en typ 19-årig kille med en lista som han skulle gå igenom kring vad som gällde huset jag skulle bo i och katterna jag skulle ta hand om. Han läste väl listan på en sisådär femton minuter och frågade sen om han kunde gå upp på sitt rum. Han gav mig listan, en nyckel och sa hejdå. Jahapp tänkte jag... Hur fasen ska det här gå? Inte nog med att de dumpat en katt + två kattungar på mig i tre veckor utan att ens fråga (dealen gällde endast en vuxen katt, men HOPPSAN den fick visst två kattungar...), de har inte ens vett nog att ge mig tillräcklig med information kring hur man tar hand om två tre veckor gamla kattungar. Nog för att jag är van katter, men det är liiiite annorlunda med små kattbäbisar.
Anyhow, jag åkte till Stockholm efter den snabba genomgången för att träffa underbara Azza samt sova över hos S. Överlag var det ett riktigt trevligt besök. På lördag kväll var det åter till Uppsala för att ta hand om de små liven samt installera mig. Drabbades smått av panik när jag insåg att kattungarna dels kommer att vilja ha riktig mat om någon vecka och dels kommer att behöva lådtränas innan ägarna kommer hem. Ägarna är för övrigt i Thailand och jag hyr källarvåningen på deras hus för er som inte visste det. När jag dessutom inser att ägarna INTE har fixat kattvakt över midsommar övergår paniken i irritation över deras jäkla ansvarslöshet. När jag sa att det kändes som för mycket ansvar med kattungar sa pappan i familjen "ja men det är inte ditt ansvar, skulle något hända är det helt och hållet vårt ansvar". Som om att jag skulle kunna låta bli att ta det på mig... Herregud. Förstår inte ens hur man kan tänka så. Om jag skulle lämna två kattungar som var mina i tre veckor skulle jag ha tagit reda på allt som går och skrivit infolappar till förbannelse. Bleh. Folk är så oansvariga.
Men men, nu är det som det är. Jag har eventuellt hittat en annan bostad från det att familjen kommer hem för jag känner inte riktigt för att bo kvar här längre när de är så oansvariga och respektlösa. Påpekas kan också att de varken lämnat nummer till veterinär, pengar till veterinär, kattsand till kattungarna, modermjölksersättning ifall att de behöver stödmatas eller något annat. Dessutom tyckte de att det var lugnt att ha kattmamman ute hela natten utan att ungarna fick dia, vilket känns helt stört. Nu får mamman endast gå någon timme på kvällen så att hon är inne på natten samt dagen då jag är på jobbet. I övrigt är kattungarna helt SJUKT söta och jag är tokförälskad i dem. Jag vill ju bara att de ska må bra och det känns lite jobbigt att hela tiden måsta anpassa mitt liv efter dem...
Men nog om det. Jobbet är fantastiskt roligt. Möttes av glada välkomnanden och roliga arbetsuppgifter. Idag fick jag dessutom säga hejdå till en kille jag träffat under hela våren som äntligen skulle frisläppas efter en massa månader inlåst. Är helt övertygad om att det kommer att gå bra för honom och det var så himla roligt att dels träffa honom igen men också att få se honom gå vidare. Obeskrivlig känsla faktiskt, har gått och lett halva dagen bara för att jag är så glad för hans skull. Han har utvecklats oerhört mycket under tiden jag lärt känna honom och ja, jag är som sagt var helt övertygad om att han kommer att klara sig ute i verkligheten.
Midsommar skall spenderas här med S eftersom jag typ inte kan åka någonstans. Har även blivit inbjuden till någon form av festlighet på lördag, men vi får se vad som händer. Jag är helt slut och trött redan, men ändå fylld av glädje. Det är roligt att få jobba och känna sig nyttig. Fasen vad jag vill bli klar med skolan nu. Nu ska jag dock slänga mig in i duschen och sen försöka lägga mig i hyfsad tid. Bilder på kattungarna kommer imorgon. Ciao!
Ska dock inte tjata på om hur dålig jag är på att blogga när jag väl gör't, det känns ju ännu sämre. Tänkte istället berätta lite om mitt nya jobb och att bo i Uppsala. Anlände till Uppsala i fredags för att lämna saker. Möttes av en typ 19-årig kille med en lista som han skulle gå igenom kring vad som gällde huset jag skulle bo i och katterna jag skulle ta hand om. Han läste väl listan på en sisådär femton minuter och frågade sen om han kunde gå upp på sitt rum. Han gav mig listan, en nyckel och sa hejdå. Jahapp tänkte jag... Hur fasen ska det här gå? Inte nog med att de dumpat en katt + två kattungar på mig i tre veckor utan att ens fråga (dealen gällde endast en vuxen katt, men HOPPSAN den fick visst två kattungar...), de har inte ens vett nog att ge mig tillräcklig med information kring hur man tar hand om två tre veckor gamla kattungar. Nog för att jag är van katter, men det är liiiite annorlunda med små kattbäbisar.
Anyhow, jag åkte till Stockholm efter den snabba genomgången för att träffa underbara Azza samt sova över hos S. Överlag var det ett riktigt trevligt besök. På lördag kväll var det åter till Uppsala för att ta hand om de små liven samt installera mig. Drabbades smått av panik när jag insåg att kattungarna dels kommer att vilja ha riktig mat om någon vecka och dels kommer att behöva lådtränas innan ägarna kommer hem. Ägarna är för övrigt i Thailand och jag hyr källarvåningen på deras hus för er som inte visste det. När jag dessutom inser att ägarna INTE har fixat kattvakt över midsommar övergår paniken i irritation över deras jäkla ansvarslöshet. När jag sa att det kändes som för mycket ansvar med kattungar sa pappan i familjen "ja men det är inte ditt ansvar, skulle något hända är det helt och hållet vårt ansvar". Som om att jag skulle kunna låta bli att ta det på mig... Herregud. Förstår inte ens hur man kan tänka så. Om jag skulle lämna två kattungar som var mina i tre veckor skulle jag ha tagit reda på allt som går och skrivit infolappar till förbannelse. Bleh. Folk är så oansvariga.
Men men, nu är det som det är. Jag har eventuellt hittat en annan bostad från det att familjen kommer hem för jag känner inte riktigt för att bo kvar här längre när de är så oansvariga och respektlösa. Påpekas kan också att de varken lämnat nummer till veterinär, pengar till veterinär, kattsand till kattungarna, modermjölksersättning ifall att de behöver stödmatas eller något annat. Dessutom tyckte de att det var lugnt att ha kattmamman ute hela natten utan att ungarna fick dia, vilket känns helt stört. Nu får mamman endast gå någon timme på kvällen så att hon är inne på natten samt dagen då jag är på jobbet. I övrigt är kattungarna helt SJUKT söta och jag är tokförälskad i dem. Jag vill ju bara att de ska må bra och det känns lite jobbigt att hela tiden måsta anpassa mitt liv efter dem...
Men nog om det. Jobbet är fantastiskt roligt. Möttes av glada välkomnanden och roliga arbetsuppgifter. Idag fick jag dessutom säga hejdå till en kille jag träffat under hela våren som äntligen skulle frisläppas efter en massa månader inlåst. Är helt övertygad om att det kommer att gå bra för honom och det var så himla roligt att dels träffa honom igen men också att få se honom gå vidare. Obeskrivlig känsla faktiskt, har gått och lett halva dagen bara för att jag är så glad för hans skull. Han har utvecklats oerhört mycket under tiden jag lärt känna honom och ja, jag är som sagt var helt övertygad om att han kommer att klara sig ute i verkligheten.
Midsommar skall spenderas här med S eftersom jag typ inte kan åka någonstans. Har även blivit inbjuden till någon form av festlighet på lördag, men vi får se vad som händer. Jag är helt slut och trött redan, men ändå fylld av glädje. Det är roligt att få jobba och känna sig nyttig. Fasen vad jag vill bli klar med skolan nu. Nu ska jag dock slänga mig in i duschen och sen försöka lägga mig i hyfsad tid. Bilder på kattungarna kommer imorgon. Ciao!
2 kommentarer:
Men gud vilka idiotiska människor! Som att kattungarnas liv inte vore nåt värda, eller hur tänkte de där? As! Hoppas du hittar nåt annat och att kattungarna får bättre hem än det där.
mja det är riktigt irriterande. ska flytta så fort de kommer hem, är rätt sur. bleh. :/
Skicka en kommentar